Trafikvett
Varje morgon och eftermiddag på väg till eller från jobbet råkar jag på bilförare av alla möjliga sorter. Väldigt många kör väldigt tvivelaktigt. Vissa vet inte var gaspedalen sitter, väldigt få har förstått funktionen med blinkers och i princip ingen vet hur man gör en vänstersväng i en korsning.
Det här med filbyte är också en väldigt svår grej, jag har hört att det bästa är att byta fil mitt i en korsning, över heldragen linje och gärna om det antingen redan ligger en bil i den fil man ska byta till eller om hastigheten ligger på ungefär det dubbla av den tillåtna hastigheten.
Det är inte bara en gång i veckan som fula ord slipper ut ur min mun som kommentar till dessa bilförares sätt att framföra sina fordon. Att till exempel ligga och puttra i 65 på Skelleftehamnsleden på morgonen är ju inte alltid vad som behövs... Särskilt inte om det händer att man är någon minut sen till jobbet...
Alla dessa människor kan dock höjas till skyarna om man jämför med de som deltar i TV-programmet "Sveriges värsta bilförare" som i skrivande stund visas på TV4.
Att dessa människor överhuvudtaget har fått körkortet en gång är för mig en gåta. Jag trodde inte att man kunde få körkort i Flingkartonger eller beställa på postorder men tydligen så kan man det.
Att domarna törs åka med deltagarna och hur deltagarna kan missa fotgängare, rödljus och köra bil med en hund i knät det övergår mitt förstånd...
Nej, får jag välja så föredrar jag helt klart de halvsömninga söliga morgontrafikanterna som jag råkar på varje morgon på väg till jobbet...
Och i morgon är jag ju förresten ledig så då blir det ingen trafik alls...
Det här med filbyte är också en väldigt svår grej, jag har hört att det bästa är att byta fil mitt i en korsning, över heldragen linje och gärna om det antingen redan ligger en bil i den fil man ska byta till eller om hastigheten ligger på ungefär det dubbla av den tillåtna hastigheten.
Det är inte bara en gång i veckan som fula ord slipper ut ur min mun som kommentar till dessa bilförares sätt att framföra sina fordon. Att till exempel ligga och puttra i 65 på Skelleftehamnsleden på morgonen är ju inte alltid vad som behövs... Särskilt inte om det händer att man är någon minut sen till jobbet...
Alla dessa människor kan dock höjas till skyarna om man jämför med de som deltar i TV-programmet "Sveriges värsta bilförare" som i skrivande stund visas på TV4.
Att dessa människor överhuvudtaget har fått körkortet en gång är för mig en gåta. Jag trodde inte att man kunde få körkort i Flingkartonger eller beställa på postorder men tydligen så kan man det.
Att domarna törs åka med deltagarna och hur deltagarna kan missa fotgängare, rödljus och köra bil med en hund i knät det övergår mitt förstånd...
Nej, får jag välja så föredrar jag helt klart de halvsömninga söliga morgontrafikanterna som jag råkar på varje morgon på väg till jobbet...
Och i morgon är jag ju förresten ledig så då blir det ingen trafik alls...
Att vara född på 80-talet
Har lånat nedanstående lista från min kusin... Den var så skrämmande klockren att jag inte kunde göra annat...
Så: Hur man känner igen en 80-talist:
Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem
Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-örestuggummin
Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt
Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare
Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade
Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen
Vi som samlade på allt - främst kapsyler Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i "Berts Dagbok"
Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail
Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan
Vi som trodde att pins i stil med "Rör inte min kompis" skulle förändra världen
Vi som använde gnuggisar dagligen Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks
Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram
Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs
Vi som spelade in musik på kasettband genom radion
Vi som frågade chans på någon ny varje vecka
Vi som läste OÄ i skolan
Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och hoppande bönor
Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen
Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten
Vi som läste Lyckoslanten
Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga
Vi som hade en Amiga hemma - datorn där man skrev cirka en sida i ett ordbehandlingsprogram och så var minnet fullt Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem
Vi som tryckte på play på kassettbandspelaren till vår Commendore 64 och sen kunde gå och göra något annat i 20 minuter medans spelet laddade
Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag
Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme
Vi som är de sista att komma ihåg movieboxen
Vi som använde telefonkort och innan mobilernas tid
Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna
Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren
Vi som älskade bockstyren och max antal växlar på cyklar
Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det
Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt
Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel
Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet
Vi som går igång på "När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi..."
Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk
Vi som drev våra föräldrar galna med monotona piptrudelutter från ett hypermodernt gameboy i bilen
Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio
Vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor
Vi som käkade Raider och inte Twix!
Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband
Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2)
Vi som hade bänkar med lock på
Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000
Vi som gjorde fingerlekar med garn" såsom vaggan, eifeltornet,fiskenätet
Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning (och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp
Vi som glömde skrivstilen snabbare än vad vi lärt oss den
Vi som vet hur man gör popcorn på spisen
Vi som fick lära oss att Pluto var en planet
Så: Hur man känner igen en 80-talist:
Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem
Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-örestuggummin
Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt
Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare
Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade
Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen
Vi som samlade på allt - främst kapsyler Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i "Berts Dagbok"
Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail
Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan
Vi som trodde att pins i stil med "Rör inte min kompis" skulle förändra världen
Vi som använde gnuggisar dagligen Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks
Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram
Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs
Vi som spelade in musik på kasettband genom radion
Vi som frågade chans på någon ny varje vecka
Vi som läste OÄ i skolan
Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och hoppande bönor
Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen
Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten
Vi som läste Lyckoslanten
Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga
Vi som hade en Amiga hemma - datorn där man skrev cirka en sida i ett ordbehandlingsprogram och så var minnet fullt Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem
Vi som tryckte på play på kassettbandspelaren till vår Commendore 64 och sen kunde gå och göra något annat i 20 minuter medans spelet laddade
Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag
Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme
Vi som är de sista att komma ihåg movieboxen
Vi som använde telefonkort och innan mobilernas tid
Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna
Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren
Vi som älskade bockstyren och max antal växlar på cyklar
Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det
Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt
Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel
Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet
Vi som går igång på "När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi..."
Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk
Vi som drev våra föräldrar galna med monotona piptrudelutter från ett hypermodernt gameboy i bilen
Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio
Vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor
Vi som käkade Raider och inte Twix!
Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband
Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2)
Vi som hade bänkar med lock på
Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000
Vi som gjorde fingerlekar med garn" såsom vaggan, eifeltornet,fiskenätet
Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning (och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp
Vi som glömde skrivstilen snabbare än vad vi lärt oss den
Vi som vet hur man gör popcorn på spisen
Vi som fick lära oss att Pluto var en planet
De sista skälvande timmarna
Nu är vi inne på de sista skälvande timmarna av min långa ledighet, i morgon börjar allvaret igen... På sätt och vis känns det skönt att det är vardag igen och allt kan gå tillbaka till det vanliga... men å andra sidan är det ju väldigt trevligt med ledighet också...
Vi har ju en del att se fram emot den närmaste tiden också... Sundsvallsresan i slutet av januari till exempel, det ska bli väldigt trevligt hoppas jag... Det brukar ju bli det så det är ju ingen hög-oddsare direkt...
Sedan lite lugn och ro och lediga helger också (för mig alltså, inte för sambon)...
Och med tanke på hur fort tiden går numera så är det väl snart sommar...
Vi har ju en del att se fram emot den närmaste tiden också... Sundsvallsresan i slutet av januari till exempel, det ska bli väldigt trevligt hoppas jag... Det brukar ju bli det så det är ju ingen hög-oddsare direkt...
Sedan lite lugn och ro och lediga helger också (för mig alltså, inte för sambon)...
Och med tanke på hur fort tiden går numera så är det väl snart sommar...
